Ragnar Jungell alias Victor
Konstnär och författare
Här är ett litet urval av mina dikter, men på lager har jag massor med texter som är i sångstil. Jag skulle gärna vilja ha en samarbetspartner, som skulle göra musik till dem och ta dem i sin repertoar. Hör gärna av dig via e-post om du är intresserad.
e-post: ragnarjungell@gmail.com
Fotot är taget år 1967.
Aprilskisser
När vinden prövar instrument
bakom havets blåa kulisser,
är det Skaparen som är dirigent
och gör upp aprilskisser.
I april reser våren sin flagga -
naturen håller sångandakt.
Och i lundens blomstervagga
slår vårens pulsar i takt.
Diktaren
Som en slända mellan näckrosblad
är diktarens fantasi ibland.
Han uppträder på livets estrad
med hjärta och själ i brand.
Av både röster och ordfragment
består hans enklaste vardag.
Själv är han sin egen dirigent
och tolkar sitt eget jag.
Diktens facklor
Min diktardröm är mycket stor
och levande är dess låga.
Himmelsk frid, som i mitt inre bor
löser mången fråga.
Jag vet att mina ögon bländas
av helt rimliga skäl.
Se, diktens facklor ser jag tändas
i spegeln av min själ.
Orgelsonater
I april är suset i linden
likt andaktskantater.
Då kan man höra vinden
spela orgelsonater.
När våren spelar vattenpolo
sprängs vinterns sigill.
Då sjunger ock naturen solo
i blåsippans april.
Jag är ingen näktergal
Jag är ingen näktergal,
men jag sjunger alltid glatt.
Jag går i en blomsterdal
i kavaj och blommig hatt.
Jag kan inte tävla med
näktergalens vackra sång.
Den sitter högt i ett träd.
Sången tonar natten lång.
Näktergalens vackra röst
är som en ljuv symfoni.
Ur sångmannekängens bröst
ljuder denna melodi.
Min sång är gråsparvskvitter,
men jag vill sjunga ändå
om sommarsolens glitter
i en fin syrenberså.
Jag uppträder som artist
och spelar gärna gitarr.
Jag är en dålig solist
och kallas allmänt för narr.
Kanske skatorna skrattar
åt min entoniga sång.
Även kråkorna fattar
att nu är clownen i gång
Näktergalens sång
Denna natt är näktergalen
sommarens fina sångsolist.
Sången ekar högt i dalen.
Sångaren sjunger från en kvist.
Och näktergalens solosång
påminner om en himmelsk klang.
Hundra stämmor på samma gång
och utan ackompanjemang.
För näktergalens sångtoner
vill alla fåglar lyssna på.
Sångens variationer
kompletterar varandra då.
Pavarotti var sångartist
på La Scala i Milano.
Näktergalen är en solist,
som sjunger utan piano.
Lyssna hur sångmannekängen
sjunger glatt med makan duett.
Ungarna sjunger refrängen.
En vackert sjungande kvintett.
De sjunger helt a cappella.
Det är en mycket vacker sång -
en näktergal tarantella -
som dansas hela natten lång.
Sagan om Nalle
Nalle är äldst i syskonskaran,
han föddes ute i naturen.
Alltid vågar han möta faran,
i hornen tar han tjuren.
Hans skolgång kom igång
först på tredje klassen.
Han upplevde skolan som ett tvång
och knöt ihop tassen.
Björnfarfar som var lärare då
var för det mesta sträng.
Ibland fick Nalle i skamvrån stå,
då fick han inga poäng.
Han lärde sig att räkna till hundra
och bakåt från hundra till ett
med slutna ögon; det måste man beundra,
för det är minsann inte så lätt.
I lågstadiet lärde björnfarfar
att ett plus ett blir tre.
De kunskaperna har Nalle kvar,
det kan man tydligt se.
Numera är Nalle björnmagister
i ultramodern matematik.
Han hör till gruppen specialister
inom skolpedagogik.
Busschauffören
Nalle har inget busskörkort,
julkortet får duga istället.
Oftast kör han alldeles för fort
när han åker till fjället.
När björnbussen får sladd på vägen
sätter han vindrutetorkaren på.
Och även om metoden är Nalles egen,
rätar bussen upp sig då.
Rutten skulle han säkert klara av,
även med ögonen slutna.
I björnvärlden sägs det rentav
att han lever i det förflutna.
På bussbiljetterna ger han rabatt,
de fattiga får åka helt gratis.
Och det lilla han betalar i skatt
kallar han för småpotatis.
Nalles buss är lätt att känna igen,
för den har helt svarta däck.
Man kan läsa Nalle Lines på den,
bokstäverna är svarta som bläck.
Nalle hade en stor skuld,
nu är den tiden förbi.
Han målade bussen med guld
när han blev skuldfri.
Janne
Jannes huvud är inte av trä,
han har normal intelligenskvot.
Trots att han är en aning disträ,
är han dock inte en idiot.
Men till skolan gick han i pjäxor,
hade luntlappar i matkassen.
Trots att han aldrig läste läxor,
stannade han inte på klassen.
Han kan ändå räkna till hundra,
och det är minsann inte dåligt.
Fast han gillar hyckla och dundra,
är huvudet inte ihåligt.
Janne är väl byns stora pratkvarn,
och han babblar mest hela tiden.
Ja, till och med för många små barn
brukar han störa sinnesfriden.
Janne är en stor sprattelgubbe,
som gillar att uppträda som narr.
Ja, han kan sitta på en stubbe,
sjunga och även spela gitarr.
Måhända är han byns svarta bock,
som går i farfars gamla kläder.
Om vintern går han i fårskinnsrock
och är ute i alla väder.
Trähuvudet
Trähuvudet ska man inte skrapa,
stickor i fingrarna får man då.
Om förståndet är som hos en apa,
börjar fingrarna blöda också.
Bäst att låta träskallen vara ifred,
för den kan också vara kluven.
Då finns det risk att man till och med
kan tappa förståndsskruven.
Känner man inte ens igen stora A,
om man möter det på vägen –
ja, då är det inte heller så bra
att klättra på kunskapsstegen.
Ett fall från stegen kan förorsaka
att trähuvudet spricker mitt itu.
Att få sågspånen in i skallen tillbaka,
den möjligheten finns ännu.
Om hela trähuvudet förblir ihåligt,
är intelligensen på låg nivå.
Då fungerar förståndet dåligt,
det är minsann lätt att förstå.
Sågspånen måste vara helt torr
för att förståndet ska fungera.
På hjärnan kan det annars bli knorr,
och då kan den explodera.
En aprilmorgon
Jag lyssnar till fågelkvitter
en söndagsmorgon i april.
På terrassen där jag sitter
hör jag sånglärkans glada drill.
I tallbacken hörs vindens sus
som en högtidlig violin.
Jag hör Tollikko forsens brus,
som inspirerar fantasin.
Vattnet forsar med väldig fart.
Jag sitter bara och lyssnar,
och allting är så underbart.
Forsens brus som inte tystnar,
sätter igång min poesi.
Jag sitter nu på terrassen,
jag använder min fantasi
och slickar på vaniljglassen.
Våren är en underbar tid,
när många blommor slagit ut.
Våren känns som en himmelsk frid,
som jag inte har känt förut.
En dag i maj
Nu är naturen av dofter full,
solen förskönar daggens glitter.
Ja, nu kan man njuta för ros skull
av riktigt vackert fågelkvitter.
På havet dansar vinden balett
och det låter som ett mäktigt brus.
I lunden gör den en piruett,
när Skaparen tänder solens ljus.
Naturen är som en blomsterbädd,
en vacker dag i slutet av maj.
Häggen på gården är högtidsklädd
och syrenen har en fin kavaj.
Maskrosorna har nu högsäsong,
de blommar överallt på ängen.
Hela maj är full av fågelsång,
syrsan stämmer också sångsträngen.
Midsommarafton
Det blir dans på strandpaviljongen.
Det är midsommarafton i kväll.
Flaggan vajar ren i flaggstången.
Midsommarfesten är kulturell.
Man har klart med midsommarkransen,
den vajar i flaggstången också.
Med musik och sång inleds dansen.
Nu är klockan redan tjugotvå.
Ja, nu dansas det till orkester.
massor av folk är redan på plats.
Och många är långväga gäster;
en av dem är Solna killen Mats.
Han dansar nu midsommarvalsen
med vackra fröken Ellinor Strand.
Flickan hänger honom om halsen
och Solna Mats kysser hennes hand.
Flickan är nu hans midsommarbrud.
De dansar nästan hela natten.
Ellinor är klädd i högtidsskrud;
Solna Mats har blommor i hatten.
När dansen i gryningen tar slut
vill Solna Mats få ett tydligt svar.
Ska vi gemensamt fatta beslut,
ska vi bli ett äkta kärlekspar?
Stockholm
Stockholm är en vacker stad –
ja, rentav Nordens pärla.
Där finns Kungliga slottet,
som ligger i Gamla stan.
Riksdagshuset är nära slottet.
Kungliga Operan på Norrmalm
berikar kulturen i Stockholm.
Drottninggatan har sin charm.
Slussen och Centralstationen
är viktiga trafikpunkter
för alla resenärer,
som dagligen pendlar inom stan.
På Sergels torg och Gröna Lund
försiggår många evenemang.
På Skansen är det musik och sång,
och där finns även en djurpark.
Stockholms universitet
och högskolorna har hög status.
Globen arenan passar utmärkt
för både konserter och idrott.
Stadens alla vackra parker,
Kungsträdgården och Kaknästornet
ger staden en bra image,
liksom Olympiastadion.
Ode till Runeberg
Runebergsstugan i Jakobstad
är väl en turistattraktion.
Vindens sus är som en serenad
till diktarens proklamation.
Näktergalens vackra solosång
är en hyllning till vår store skald.
I sången som ljuder natten lång
hör man tydligt stämmornas mångfald.
Blommornas sång är en hyllning till
nationalskalden Runeberg.
Syrsans sång och lärkans glada drill
är sköna sånger med ton och färg.
Om dagen börjar träden sjunga
högt till vindens ackompanjemang.
Svanar ser man på vattnet gunga,
men vackrast ljuder blåklockans klang.
Runebergsstugan i Östanpå
var både jakt- och fiskestuga.
Måhända att Runeberg också
fiskade med gäddrag och fluga.
I stugan skrev han mången diktstrof
och för det blev han minsann berömd.
Runeberg var en diktfilosof,
som aldrig kommer att bli bortglömd.
Livet
Livet är ingen dans på rosor,
har jag nyligen lärt mig förstå.
Varje dag är full av bekymmer
och lyckan kan man inte fånga.
Fattar man felaktiga beslut
kan hela livet bli en börda.
Om dagen är full av dårskaper
sitter man fast i ett ekorrhjul.
För har man ingen som kan hjälpa
faller man omkull på livets scen.
Och då blir man säkert en stor narr,
både mobbad och helt utskrattad.
Då får man gömma sig i skrubben
för att smälta alla dumheter,
som man har gjort under livets gång,
när man fastnat i ekorrhjulet.
Åbos näktergal
Kom och lyssna på en kille,
som sjunger som en näktergal.
Han står på torget i Åbo
och sjunger glatt för stor publik.
Han kallas Åbos näktergal
och är ren en berömd artist.
Hans riktiga namn är Jonas,
men artistnamnet är Jesse.
Han sjunger mest kärlekssånger,
som alla ungdomar gillar.
ibland sjunger han på finska,
men för det mesta på svenska.
Han är en stilig ung kille,
en stor idol i tjejvärlden.
Måhända är Jesse bortskämd.
Han är ju så eftertraktad.
Alla kärlekslystna tjejer
försöker att smickra honom.
Han har en riktigt skön gestalt
och ser ut som en sydlänning.
Han spelar gitarr och sjunger
så alla fåglar stannar upp
och lyssnar på hans vackra sång.
Han är ju Åbos näktergal.
Jantelagen
Jantelagen är en folkpest,
som styr samhället överallt.
Ett roterande ekorrhjul,
som är riktigt svårt att stoppa.
På livets alla områden
är det jantelagen som styr.
Tro inte att du är nånting,
så stick inte upp huvudet!
Likväl finns det de som bryter
mot denna lag regelbundet.
Ja, är man en förnäm person,
bemästrar man jantelagen.
Då är minsann allt tillåtet,
för den som är ett stort nånting.
Hör man till den lägre klassen,
är det svårt att stiga i rang.
Det är bättre att hålla sig
på samhällets lägsta nivå.
Man får med klubban i skallen,
om man trotsar jantelagen.
Man är klassad lägre i rang
än alla hundar och katter.
Då är man nog ett ingenting-
en fläck i samhällets spegel.
Valsbergssången
Jag satt på Valsbergets högsta topp
en vacker sommarkväll i juni.
När jag lyssnade på fågelsång,
hörde jag näktergalen sjunga.
Jag satt och lyssnade i timmar
på näktergalens midsommarsång.
Sången, som ljöd i mina öron,
bröt tystnaden i junikvällen.
Även bofinkens trudelutter
förskönade fågelkonserten.
Vindens sus i tallarnas kronor
lät i mina öron som musik.
Jag levde som i en sagovärld,
där näktergalen var sångsolist.
Sommarkvällen uppe på berget
blev för mig ett minne för livet.
På berget hörs nu näktergalen
sjunga högtidligt a cappella.
Den sjunger oftast hela natten,
sången hörs överallt i Valsberg.
Ack, om också jag kunde sjunga
lika vackert som en näktergal.
Då skulle jag sitta på berget
och sjunga alla junikvällar.
Blomsterprakt
Det blommar så vackert på torget.
Att få se dessa blompelare
är minsann en stor fröjd för ögat.
Det lilla torget står i full blom.
Tack till den som fått det att blomma!
Uppsättningen är ett mästerverk;
det är också den lilla parken,
som idag är unik i sitt slag.
Det blommar överallt i Näsby
tack vare en lyckad planering.
Centrum är ett blomsterparadis
mitt i dessa coronatider.
Ja, den som står bakom designen
är nog värd applåder och beröm.
Näsby området har förskönats
och torget är en attraktiv plats.
Denna min hyllningsdikt tillägnas
den skickliga blomsterkonstnären.
Närpes stad blommar som aldrig förr.
På torget sitter folk och njuter.
Blomsterutsmyckningar överallt
har gett Näsby ett nytt ansikte.
Centrum har blivit ett blomsterhav
med blommor i olika färger.
Skrattnäs Benita
Hej på dig, Skrattnäs Benita!
Är du lika glad som förut?
Då du skrattar hela tiden,
blir de flesta på bra humör.
I Skrattnäs skrattar man mycket.
Undrar om det kan vara sant?
Månne är livet i Skrattnäs
varje dag en dans på rosor?
Överallt i hela Skrattnäs
är skrattkalas det normala.
Det låter som vacker musik
när skrattkonserten är på gång.
Ett gott skratt förlänger livet,
så säger ett gammalt ordspråk.
Jag undrar med hur många år
du hittills har förlängt ditt liv?
Skrattnäs Benita, du ser ut
som om du vore femton år;
men du är ju mycket äldre.
Kanske föråldras du aldrig?
Jag tror du skrattar så mycket
att du lever i evighet.
Ja, då vill också jag en dag
drabbas av samma skrattsjuka.
Näktergalen sjunger i Jeppo
Näktergalen sjunger i Jeppo,
strax intill Lappo å.
Mittemot holmens sydliga udd
häckar den varje vår.
Nånstans i den lilla granskogen
sitter den och sjunger.
Den sitter högt uppe i en gran
och sjunger in våren.
På våren när Jungaråforsen
brusar som mäktigast,
sjunger den för sin kära maka
tills majsolen går upp.
Sången, som ljuder så högtidligt,
hörs ända till Keppo.
I mina öron låter sången
som en ton från himlen.
Näktergalens sång överröstar
andra fåglars kvitter.
Fågeln är liten och svår att se,
men sjunger så vackert.
Sångtonen är ett vårens tecken
tidigt varje morgon.
Den lilla granskogen intill ån,
är näktergalens konsertscen.
Sången tonar i granskogens lugn
som änglars harpobrus.
Den får känslorna att vibrera
som ett aspblad i vinden.
I maj när äppelträden blommar
och vårvinden susar,
vaknar även naturen till liv
och humlorna surrar.
Jepposången
Jag vill sjunga en sång om Jeppo,
där jag har bott i många år.
Nära Jukkas kvarn vid Lappo å,
föddes jag en decemberdag.
Kvarnen är riven för länge sen,
likaså den gråa kvarnstugan.
Vid kvarnforsen lekte vi och fiskade -
ett trevligt barndomsminne.
Den stora minkfarmen på Keppo
var placerad på en holme,
som delar Lappo å i två fåror.
Holmen är sju kilometer lång.
I Lappo å finns många forsar.
Jag bodde vid Tollikkoforsen
och varje vår hörde jag forsens
mäktiga brus ljuda.
En annan fors som jag vill nämna
är forsen vid Kiitola fabriken,
där också Mirka en gång startade
sin slipmaterials tillverkning.
Fabriken har expanderat
och är ett stort företag.
Idag har Mirka många dotterbolag
och ger arbete åt många.
Drömmen om en lottovinst
Kalle är ingen yngling längre,
utan en gammal gubbe.
Det påstås att han levt på drömmar
ända sen han var liten.
Drömmer han fortfarande
om stor framgång i livet?
Väntar han på en lottovinst
ännu på ålderdomen?
Har Kalle också på klart
vad allt han ska köpa?
Tänker han köpa en gungstol,
ifall han blir miljonär?
Kalle har dock inte nåt körkort,
trots att han äger en bil.
Den gamle gubben säger att
julkortet får duga i stället.
Om han vinner många miljoner,
blir det nog stor uppståndelse bland folk.
På tågvagn till Jeppo järnvägsstation
vill han ha hela vinsten.
Han skulle helst vilja ha
hela summan i fem cents slantar.
Med en Fordson Major och traktorsläp
ska vinsten transporteras
till Andelsbanken i Jeppo centrum.
Slantarna ska tömmas i skottkärran,
som skjuts för hand in i banken,
ifall drömmen blir verklighet.